Man borde inte säga Man

Man borde inte det...Efter en diskussion med min pappa, även kallat föredrag, angående ungas arbetsmoral idag så insåg jag en sak. En irriterande sak. Saken är ordet Man. Det ordet borde användas betydligt mindre än vad det görs,Eller i alla fall börja användas i rätta sammanhang. Vilka är då dessa rätta sammanhang? Det varierar från person till person men jag skulle i alla fall vilja påstå att det går bra att säga man när personen i fråga verkligen syftar på man. Alltså alla människor. Alla. Just nu används det, enligt mig, vid helt onödiga tillfällen. Till exempel

1. När man syftar på sig själv. Det är nästan den mest irriterande formen. Istället för att säga jag så används ordet man. "Man börjar ju undra hur dom tänker då"
Nej, du börjar undra hur dom tänker, vi andra som du så fint drog med i man-frasen undrar inte. Personen som sa detta verkar, i mina ögon, rädd för att stå för sin åsikt...

2. När det talas om en speciell grupp, som man indirekt syftar på genom ordet man 
" Jag börjar undra hur man tänker då"  Vilka man? Alla tjejer? Alla killar? Alla med brunt hår? Det vore bättre om personen bara sa vilka människor hon eller han just drog över en kant....

Det finns säkert fler sammanhang. Men dessa två är enligt mig de mest irriterande. Alltså går det bra att säga man när det är verkligen man som det syftas på.
"Man får inte springa över vägen"
Ingen får springa över vägen. Det har inte skett någon generalisering, Det har inte syftas på personen själv i fråga.
Det är alltså helt okej. Jag vet att jag kastar sten i glashus. Jag vet att jag inte lever som jag lär. Men jag vet i alla fall om det.
Jag är även fullt medveten om att rubriken säger emot sig själv. Därför vill jag bara förtydliga
(så att  jag inte är någon som inte vågar stå för vad jag tycker, eller generalisera utan att visa det) att ordet man syfter på alla som säger man i fel sammanhang, eller löper en risk för att säga ordet i fel sammanhang. Dock är detta iprincip alla svensktalande människor. Alltså alla, och jag finner min egen generalisering godkänd. Dock med ett minus. Vad lärde jag mig då av detta, och vad lärde ni er förhoppningsvis av detta? Jo, man är ett ord som i de flesta fall får vårt språk att vara lite svårtolkat och defust. Även det vi menar blir defust och undvikande. Man är inget bra ord, bara om man använder det i rätt sammanghang.

PussHej<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0