I'm putting you out of my mind
De sex dvärgarna och en till... Har ikväll stött på problemet som alltd uppstår då jag försöker räkna upp de sju dvärgarna i snövit. Av någon anledning kommer jag alltid till sex och inte mer. Spelar ingen roll vilka jag har räknat upp, när det den sjunde dvärgen ska nämnas vid namn står det helt stilla. Svart, tomt, blankt. Det är inte ens alltid samma lilla dvärgs vars personlighets identifierande namn jag glömmer, nej alla kan dom ha oturen att bli den sjunde utan namn. Ikväll var det Blyger som fick lida av mitt bristande minne.
'
Inser nu att jag inte ens kommer ihåg anledning till att jag försökte räkna upp de sju dvärgarna ikväll. Men antar att det kändes högst bildat och sofistikerat, som med det mesta jag gör.
Kommer du på alla 7? Om svaret är ja tycker jag du kan klassa dig som geni, eller söka psykriatisk vård. Eller båda.
'
Låttips: Sara Bareilles – Fairytale
What else can you do with seven itty-bitty men?
Dream of ways to throw it all away
Som man bäddar får man ligga.... Jag tänkte gå och lägga mig tidigt för att i morgon bitti kunna stiga upp i god tid för uppsatsskrivande i psykopati. Morgonstund har guld i mun som det så fint heter! Därefter tänkte jag städa mitt rum så det blir skinande rent och dessutom hinna med att sortera bland högen av papper.
Skoja.
Jag tänkte kanske tanken, sen skrattade jag för mig själv inombords. Efter en ytterst kort överläggning kom jag givetvis fram till att något sådant inte skulle inträffa, i alla fall inte inom en snart framtid. Så jag bäddar ner mig nu, tillräckligt sent för att jag ska behöva sova lite längre i morgon och plugga lite intensivare och mer stressfullt. Det är inte första gången jag gör det, och definitivt inte sista. Varför laga något som inte är trasigt liksom? (klyschorna halgar inatt)
Jag är i alla fall van vid den här sängen. Och någon prinsessa är jag inte, så många ärtor kommer kvrävas innan jag bäddar om.
Mister Sandman, take me away.
Med solen i ögonen
När våren kommer, kommer den med så mycket.
Idag kom den med en cola till fikan, istället för varmt te.
Idag kom den med en glass i solen, istället för väntan på bussen i gallerian.
Idag kom den med en uppknäppt jacka istället för halsduk och huttrande.
Men framför allt kom den med Lars Winnerbäck.
Den vackraste stunden i livet var den när du kom och allt var förbjudet och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om för det ekar i huvet och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna, den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna O jag somnade den natten i tron på att allt var en del i en kärlekshistoria men det visa sig dagen därpå att jag hade gjort fel när jag gav dig en gloria Och den stund som jag kände som nära var blott alvedon och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick där ifrån Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is Och du somna den natten så vaken och drömde om allt som vi kunnat göra O om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt, o om nån att beröra Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten - jag liksom föll över kanten Så kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick och allt var förlorat O där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick allt jag hade förstorat För så kom änglar och ta mig till henne och ge mig en chans för jag tror att snart brinner ett hjärta för henne någon annan stans Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt här sitter jag och baddar såren med salt det går åt helvete med allt Men den vackraste stunden i livet var den när du kom...
Mitt i prick.
Here we go again
Jag har gjort det förr. Jag kan göra det igen! Dels plugga alldels för lite till morgondagens fysikprov, men också börja blogga.
Sitter här med tankarna "jag vill nog blogga, jag ska nog blogga, jag börjar nog blogga." Dock talar all statistik för att jag om några veckor kommer tänka "Jag vill nog inte blogga, jag ska nog inte blogga, jag slutar nog blogga" Men vad gör det, det är min blogg liksom! Så, nu börjar jag blogga, igen. Förhoppningsvis dyker det upp lite ny design inom en snar framtid. Inom en framtid i alla fall, svårt att se hur den skulle kunna dyka upp i en dåtid. Men vad vet jag?
Detta inlägg blir inte mycket längre än såhär då mina fysikböcker ropar på mig. Bara att lyda.
Smanelius, signing out, for the first time the third time!
