Too much
Moral, moral moral, det ska vara så mycket moral att det blir dubbel-moral. Precis så mycket moral ska det vara. Du måste ta ditt egna ansvar att skylla på andra. Du måste se till att våga göra som du själv vill. Men gud nåde dig om andras åsikter inte bekommer dig alls. Du borde tåla alla och vara trevlig utan att verka falsk.Vi måste hjälpa varandra, dom måste hjälpa dom andra. Men mitt i alla val av rätt och fel och moral så ska man tycka något. Helst ska det tyckas så mycket att det tycks tvärtom. Och när det tycks tvärtom ska det tänkas om, så det kan tänkas rätt. Men tänker man efter har man tyckt fel och då måste man tycka nytt som kan tänkas om.
'
Så jag tänkte att om vi bara skulle tycka att vi kunde tänka oss att eleminera hälften av moralen. Den dubbla halvan. Den halvan som gör att hela grejen med moral förintas. Dock inte eleminera dubbelmoralen genom att ta bort den och bli de bästa avkommorna till gubben med långt skägg bland molnen. Utan genom och säga att det är okej att inte alltid vara okej. Det borde väl ses som minst sagt rimligt att vi får ett nytt perspektiv när vi själva befinner oss mitt i den hemska situation. Och därmed tycker något nytt, möjligtvis något totalt moraliskt motsatt. Om skulle kunna tänka oss att tycka att moralen är okej, även om den är dubbel. Bara den fortfarande är bra och inte förnekar att den är dubbel. Då skulle den dubbla halvan liksom kunna förintas, genom att erkännas.
'
För om vi på ett eller annat vis, förhoppningsvis det bästa oavsett vilket detta kan tänkas vara, eleminerar den dubbla delen av moralen. Har vi bara har moralen kvar så skulle ju denna vara just vad den är tänkt att vara. Fast vad vet jag, det kan ju vara dubbelmoral det med, beroende på vad man tycker och tänker, och om man tänker om eller inte...bara en tanke.
Kommentarer
